Reflektion & Tema & Fabel

Reflektion - boken är nu utläst och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Laurent och Therese fortsätter att leva sitt liv som gifta, tillslut börjar faster känna av sin gamla ålder och domnar tillslut av helt och det enda som fortfarande fungerar är hennes ögon och sinne. Paret som sett fastern som den enda distraktionen från deras ånger och rädsla får genast panik. 

   I fasterns tystnad glömmer paret då henne från tid till tid och under en kväll råkar Laurent försäga sig själv, erkänner att de två mördat Camille. Men fastern som är fast i sitt förlamade läge kan inget göra. 

   Kort därefter överfalls Therese av en häftig ånger och vädjar till fastern att förlåta henne, dock inget hon kan svara på, men i sin galenskap får Therese för sig att fastern förlåter henne. Denna process fortsätter varje dag och Therese överöser fastern med kyssar och smekningar. 

   Detta gör Laurent rasande och tillslut skapas en vana att han varje kväll slår henne halvt medvetslös, något hon finner att hon behöver och han också. Båda för att få bort känslan av att kännas sig numb. Tillslut räcker inte ens misshandel för att avleda de båda från det hemska de gjort, Laurent började istället oroa sig över att hans fru ska gå till polisen för att anmäla honom. Dock finner han istället ut att Therese skaffat sig ett antal olika älskare, något han inte alls finner avstötande eller bedragande utan han känner istället lättnad. 

   Efter ett flertal gånger då de hotat varandra att anmäla de båda för att få slut på lidandet bestämmer de för sig själva att de måste ta död på den andra för att slippa leva med skulden. Leva med den konstanta påminnelsen om de hemska mordet de begått. Therese förbereder en köttkniv som hon tänker sticka i Laurent medan Laurent snor till sig gift från sin väns laboratorium. Dock kvällen de båda ska utföra det kommer de på varandra mitt i förberedelserna, brister ut i gråt av lättnad och istället delar de på gifter som på enbart några få sekunder har ihjäl dem. Lutandes på varandra sjunker de till golvet och blir liggandes, allt händer inför fasterns fortfarande vakna ögon. Hon har fått sin hämnd. 

Nu vad jag tyckte om boken i helhet vet jag inte riktigt, när jag ser på den överlag så måste jag säga att den var fruktansvärt frustrerande och en aning otäck. Allt från råheten i deras beslutsamhet att enkelt döda Camille för att kunna bli tillsammans, till att sedan i deras ånger och rädsla istället se varandra med olust och ovilja för att sedan tillslut ta livet av varandra tillsammans. Jag har otroligt blandade känslor för den här boken. Men en sak är jag säker på att jag är glad att jag lever på 2000-talet och inte 1800-talet då en enkel skilsmässa hade löst deras problem och inte tvingat dem till mord. 

Tema - Lycka är inte något du kan tvinga dig till utan något du förtjänar. Livet i sin enkelhet är inte vad som gör dig lycklig utan vad det består av. 

Fabel - Ett par vars kärlek till varandra är så stark att de drivs till att mörda kvinnans make i tron om att detta löser allt. Mordets konsekvenser driver paret till vanvett, galenskap och desperation. Sådan desperation att de tillslut inte ser någon annan väg än den de satte kvinnans före detta make på, dödens väg.