Kort reflektion - Jag ligger nu på s. 132 och inte mycket har hänt sedan min senaste reflektion. Laurent och Therese är nu ett gift par, efter de fick sina vänner att föreslå idén. Eftersom de ansåg att om idén kommit från dem så hade det verkat konstigt medan om den kom från dem så var den brilliant.
Deras (Therese och Luarents) idé angående giftermålet var att de tillsammans kunde skrämma bort mörkret och mardrömmarna som hemsökte dem. Dock hade de i stort sett motsatt effekt då de knappt vill röra varandra då det istället gör tusen ggr ondare. Laurent har vidare problem med bettet Camille gjorde på honom i halsen när han slängdes i sjön, jag fasar för att det har blivit infekterat och kommer skapa framtida problem.
Jag förstår verkligen inte hur denna bok kommer att sluta, det är drygt 60 sidor kvar och det enda jag kan fråga mig själv är; kommer de bli fasttagna? Kommer de tillslut ta livet av sig för att få slut på lidandet? Kommer de leva livet ut som ett giftpar som inte rör varandra?
Jag har ingen aning om vad dessa 60 sidor kan ge eller vad de kan handla om, det känns som att boken borde ha tagit slut för länge sedan.
Tid - Boken utspelar sig på mitten av 1800-talet, detta framträds mest beroende på att detta var under tiden Emile Zola levde. Dessutom märker man det på sättet han beskrev kläderna de bar samt hur Laurent och alla andra manliga karaktärerna såg på kvinnor. Det var märkbart att dagens utveckling när det kommer till män och kvinnors lika rätt i samhället inte hade tagit sin början än.
Boken har under dessa 132 sidor lyckats sträcka sig mellan 1,5 och 2 år vilket är en förvånansvärt lång tid för en bok, normal brukar jag läsa böcker som utspelar sig över några få månader. Men författaren gör det bra och man inser inte att det går så lång tid för än han skriver hur många månader som har gått. Vilket jag tycker om då jag gillar att ha ett tidsgrepp på hur lång tid har passerat sedan karaktärerna träffades.
Miljö - Historien tar sin början i Vernon, Frankrike innan familjen flyttar till en annan bostad i Paris. Till en unknare butik som var sammankopplad med en lägenhet på övervåningen än den de tidigare bott i. Där utspelar sig i stort sett hela historien förutom några fåtal scener som utspelar sig på andra platser, t.ex. Laurents arbete (som han delar med Camille).
Författaren har valt att skriva väldigt detaljerat, allt från dammet på porslinet till den jordgolvet i butiken. Vilket ger dig en klar bild av hur omgivningen ser ut för människorna man läser om, man kan bättre leva sig in i deras situationer och se händelseförloppen utspela sig framför en.
Språk - Som jag skrev ovan så är Emile Zola oerhört bra på att beskriva omgivningar och ge en bra inlevelse till historien. Dialog är det fattigt på och mer flytande text, mer tidsbedrivande text.
Likt många böcker från förr har boken ett väldigt högtidligt språk och alla tilltalar varandra på det finaste sätten med gamla ord. Dock är den inte såpass gammal att det skrivs 'skall' istället för 'ska', vilket jag fann till min glädje då det är oerhört irriterande att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar